Sarpen
T/S Sarpen - Simrishamn

S A R P E N

Startsidan
   
  Seglingar:
Ungdomssegling
dot Åhus-seglingar 2017
Piratseglingar
Kvällsseglingar
'Vår Skuta'
Äpplemarknaden
 
Sarpen på Facebook
Gästbok
Bokning och information
   
  Kort & gott om:
Verksamhet
Reseberättelser
Askspridning
Historia
Tekniska data
Priser
   
  Media:
Bilder - gamla
Bilder - nya
Filmer
Winamp-skins
   
  Organisationer:
"Vår skuta"
SSF
Andra skutor på Österlen
dot Baltic Pass
M.A.S.T
Sensus
Sponsorer
Länkar till Skutor, Scouting och marin anknytning
   
  Lite praktiskt om:
Dagersignaler
Fyrkaraktärer
Knopar
Lanternor
Morsekod
Riggtyper
Sarpens segel
Semaforflaggor
Splitsar m.m.
Signalflaggor
Sjötermer
Utmärkning
Vaktschema
Väjningsregler
 

Sjötermer

 

Här följer en sammanställning av sjötermer. De allra vanligaste och allmänt kända är inte med.

Angöra. Att närma sig land från sjön.

Anlöpa. Man anlöper hamn.

Ansätta. Att styva upp fartygets stående gods, vant, stag mm med ansättningsskruvar eller taljor.

Avdrift. Ett fartygs sidorörelse åt lä.

Avhåll. Att lägga ett tåg en eller flera törnar kring en pollare, krysshult e.d. för att det ska vara enklare att hålla fast eller fira för hand.

Bardun. Stående gods som stöttar stångtopp till däck i akterlig riktning.

Beknip. Då en sladd är fastklämd mellan två föremål, så att den inte löper, säger man att sladden är i beknip.

Belägga. Man belägger en ända genom att göra fast den med några slag kryssvis kring en knap, pollare e.d.

Beslå. Att göra fast ett bärgat segel till bom, mast eller dylikt.

Bestick eller besticksföring. Att bestämma ett fartygs läge och den kurs man bör styra.

Bidevind. Ett fartyg, som ligger upp så mycket som möjligt mot vinden och därvid bibehåller bästa möjliga fart, segla bidevind.

Bleke. Vindstilla.

Boga av (avboga) ankaret gör man, då man flyttar det ut från fartyget, färdigt för användning.

Bordvarts. Nära relingen, närmare relingen.

Bris. Vind av måttlig styrka. Man skiljer på laber eller lätt, måttlig, frisk, styv och hård bris.

Bräcka. Sägs man göra, när man skoter ett segel mot vinden för att för eller akter ska falla undan vinden.

Bära av. Att med båtshake e.d. hindra att båten stöter mot t.ex. en kaj.

Bärga. Rädda ett föremål eller en människa ur vattnet. Bärga ett segel = ta in ett segel (motsatsen till att sätta ett segel).

Dejsa. Att med vinden backande i seglen göra fart akteröver.

Dikt. Nära, så mycket det går. Exempel: segla dikt bidevind, lägga rodret styrbord dikt.

Distansminut. Nautisk mil, 1852 meter. Numera är påbjudet mil, stort M.

Dragg. Mindre ankare utan stock, vanligen med fyra armar. En bit draggar, då ankaret ej gripit fast utan släpar efter sjöbotten.

Dävert. En sorts lyftkran för att sätta ut och ta upp livbåtar, ankare o.d.

Falla av. Att låta fartyget gira så att stäven avlägsnar sig från vindriktningen.

Falla på. "Fall på" är order till sjöfolk att hjälpa till med pågående arbete.

Fendert. Buffert av mjukt material för att uppta stötar vid tilläggning mm.

Fira. Att ge ut på ett tåg, så att det när som helst kan hållas an.

Flaggspel. Den flaggstång akter ut, på vilken nationalflaggan förs.

Flygande. Säges ett segel vara, som sätts från däck och vid bärgning tas helt in och alltså är löst från stående tackling.

Fockedrevsudd. Ja, det får du själv finna ut.

Frimärke. Linje som visar klart för grund.

Fånglina. Tåg, varmed båt förtöjs.

Fördevind = "akterlig vind". Ett fartyg seglar fördevind, om det har vinden in akter ifrån.

Förfånga. Att avlösa vakter och poster.

Förhala. Med hjälp av frossar flytta undan ett fartyg frän en förtöjningsplats till en annan.

Förpik. Utrymme längst förut i fartyget.

Gaj. Tåg eller kätting, avsedd för stöttning av bomnock, t.ex. klyvarbomsgaj.

Gatt. 1) Häl eller öppning i fartygs sida eller reling, t.ex. spygatt. 2) Sund som vetter mot öppet vatten. 3) Förvaringsrum ombord, t.ex. kabelgatt.

Gipa. Att vända undan vinden.

Gira. Göra en avsiktlig eller oavsiktlig avvikning från kursen. Svänga.

Hajning. Sjöhävning, som ej bryter, vid strand eller inne i hamn.

Hala. Att dra i ett tåg, t.ex. en talja. Man "hälar ned" flaggan.

Halgatt eller Halkip. Beslag, genom vilka man leder tåg eller wire, t.ex. förtöjningstrossar.

Halv vind. Man seglar för halv vind, då vinden kommer in rätt från sidan eller i närheten därav.

Hanfot. Tåg, vars båda andar är fasta och i vars bukt man anbringar den dragande kraften. Pikfallet brukar vara fästat i gaffeln med hanfot.

Hissa. Att lyfta något med hjälp av tåg eller talja, t.ex. hissa båt, hissa flaggan.

Hålla an en tross. att inte släppa efter mer på trossen. Hålla an en båt = hålla fast en båt vid brygga eller fallrep.

Hålla kurs = att styra anbefalld kurs utan onödiga girar.

Hålla ned mot = styra mot ett visst föremål, t.ex. en fyr.

Hålla undan = väja.

Kapp. 1) Överbyggnad över trappnedgång. 2) Ruff eller salong.

Kardansk upphängning. En anordning så att t.ex. en kompass är horisontell även om fartyget rullar och stampar.

Kink. En ögla som bildas på tågvirke då det skjuts upp slarvigt.

Klys. Runt hål i fartygets bog eller låring, genom vilket ankarkätting o.d. leds ut.

Knap. Föremål, på vilket man lägger fast skot och fall.

Knop och stek. Knopar är knutar på en lina. Två linor kan förenas med en knop. Stek kallas ofta de sätt som man gör fast en tågända rom man vill kunna ta loss igen.

Krabb sjö. Kort, toppig sjö.

Krysshult. Större knap.

Kuling. Vindstyrka på ca 14-21 sekundmeter.

Ledvagn. Båge av metall som leder skot eller block.

Leva. Ett segel lever, då det fladdrar i vinden.

Levang. Borste med långt skaft.

Lik. Tåg med vilket segel eller flagga är kantad.

Litsa. Med lina fästa ett segel vid mast, bom eller gaffel.

Lova. Med rodret bringa en segelbåt närmare vinden.

Lovart. Det håll frän vilket vinden blåser.

Lä. Det håll åt vilket vinden blåser.

Läns. 1. Segling med vinden in akter ifrån. 2. En båt åt läns när den är tom på slagvatten.

Länsa. 1) Segla med vinden in akter ifrån. 2) Avlägsna slagvatten.

Mantåg. Tågvirke som sträckts ovan relingarna som skydd för att besättningen ej ska gå över bord. Ofta leds ett mantåg genom upprätta stöttor.

Marvatten ligger en båt i, när den är fylld med vatten men ändå flyter.

Moring. Järnring, som sitter fast i strand, kaj e.d. för att användas vid förtöjning.

Naja. Binda fast med garn eller annat smäckert tågvirke.

Namnsignal. Anropssignal. Fartygets fyrställiga internationella bokstavskod. SILJ för Sarpen.

Namnvimpel. Vimpel med fartygets namn som hissas i stortoppen. Traditionellt på skutor.

Natta däcket. Blöta däcket, så att det ej skall gistna.

Nock. Yttersta änden av ett rundhult, t.ex. bom, mast o.d.

Nåt. Mellanrum mellan däcks- eller bordläggningsplankor.

Palma hem. Att raskt hala ett tåg hand för hand.

Preventergaj. Gaj som sätta på bommar för att förhindra ofrivilliga gippar.

Rappa ur. Ett skot kan rappa ur ett block, dvs löpa ut ur blocket.

Rum sjö. Öppet vatten.

Rundhult. Master, bommar, gafflar, rår, stänger och spiror på ett fartyg.

Rymma. Vinden sägs rymma, då den drar sig så att den kommer mer akter ifrån. Motsatsen kallas "skralna".

Räcka en ända. Att sträcka ut och fatta en ända, innan den ska användas/halas av flera man.

Sejnfall. Fall att hissa flaggor och signaler i.

Signalställ. Internationella signalflaggorna.

Skaffa. Äta.

Skeppsbröd, skeppskex. En hård brödsort som Inte nämnvärt förändrades under förvaring, och som därför lämpade sig ombord på segelfartyg. Torra och ganska smaklösa brödbitar av utomordentlig styrka och hållfasthet.

Skralna. Se "rymma".

Skränsa är att släppa efter på ett styvt tåg som ligger runt en pollare, en spelnock e.d.

Skära i en sladd eller ett sejnfall = att trä sladden eller sejnfallet genom avsedda block eller hål.

Sköra. Pressa ett segel under härd vind, så det rämnar, eller på något annat sätt åstadkomma en reva i seglet.

Sladdrond. Kontroll att fall mm är uppkvejlat, ordning på däck etc, alltså en kontroll av att fartyget är sjömansmässigt.

Slingerräck. Anordning för att hindra saker att komma i rörelse vid sjögång.

Slå ut törnar = att vid uppskjutning av ett tåg befria detta från kinkar.

Släcka (slacka) att släppa efter på ett styvhalat tåg.

Slör. Segling med vinden in på låringen (45 grader akter om tvärs).

Smult vatten. Lugnt vatten, utan större vågor.

Språng. Däckslinjens höjning för- och akteröver.

Stagvändning. Att vända genom vinden.

Sticka ut. Ge ut på ett tåg.

Sticka på. Göra fast ett tåg vid ett föremål, t.ex. en flagga eller en rundhult.

Styrfart. Den minsta fart ett fartyg behöver göra för att lyda roder.

Stå. Kommando för att tillfälligt hejda en rörelse eller manöver, t.ex. "stå i spelet".

Svaj. Ett fartyg ligger på svaj, då det är förtöjt vid boj eller ligger till ankars utan förtöjning vid land, så att det kan svänga fritt efter vinden.

Tajt. Uppsträckt, styvhalat.

Tamp. Änden på ett tåg.

Törn. 1) Ta törn = bära av. 2) Lägga en törn = lägga ett varv av ett tåg kring t.ex. en pollare. 3) Styrtörn, vakttörn = den tid man ska stå till rors resp. ha vakten. 4) Törna ut = stiga upp. 5) Törna till = gå i arbete eller ta emot vakt.

Sätta av. Att skjuta ut båten i samband med avgång från kaj från fartygets sida med hjälp av båtshakar eller liknande.

Vaka. En båt vakar väl, om den går mjukt och lätt i sjön och ej tar vatten över sig.

Vindöga. Den punkt på horisonten, varifrån vinden tycks blåsa.

Öppen vind. Att segla för öppen vind = man kan styra önskad kurs utan att ligga bidevind, dvs att vinden är gynnsam.

Överhalning. Häftig rullningsrörelse orsakad av grov sjö, vind eller lastförskjutning.

Senast ändrad: 2004-01-21

 
Bookmark and Share

Uppdaterad: 2017-06-12